Är det bara mitt liv som känns som en berg- och dalbana? Ena sekunden är jag hur lycklig som helst och nöjd med mitt liv och andra sekunden mår jag piss. Det är ganska påfrestande att leva så och jag blir alltid lika förvånad över hur fort det kan skifta.
Jag tror ändå att jag skulle välja mitt berg- och dalbane-liv framför ett stabilt, lugnt och ibland tråkigt motorvägsliv. För det är ju trots allt ganska roligt att åka bergochdalbana…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar