Blandade känslor

I fredags var det dags för oss att överlämna nycklarna till lägenheten. Vi träffade mäklare, köpare och bankrepresentant på köparnas bank. Det kändes lite vemodigt när jag drog loss nyckeln från min nyckelknippa och lämnade över den. Nu är inte lägenheten vår längre.

Jag brukar titta på korten som jag tog när lägenheten var tömd ibland, och tänka tillbaka på livet vi levt där de senaste sex åren. Tänk att det var dit vi kom hem med vår älskade lilla nyfödda dotter, där vi tog oss igenom alla tuffa nätter och kolik-dagar men också njöt av att vara föräldrar till en liten ängel, det var där Lilla hjärtat lärde sig krypa, gå och prata. Det var också dit vi kom hem när vi var nygifta och det var där jag hade min examensfest när jag var färdig lärare. Vi har också haft fantastiska grannar under dessa år, grannar som så småningom blev fina vänner.

Jag kommer att saknar vår lägenhet, och jag kommer att sakna att bo granne med underbara E och G och deras barn. Men ibland är det dags att ta det där steget i livet. Släppa taget, gå vidare och uppleva nya saker. Nu är vi husägare och det känns läskigt men också fantastiskt spännande.