Jag tror inte att människor är skapade för att vara ensamma. Jag är i alla fall inte det. Jag trivs bäst med människor runt omkring mig, allra helst min älskade familj. Visst kan jag längta hem ibland och uppskatta tystnaden och lugnet när jag kommer hem från jobbet, men det är bara skönt några timmar. Sedan blir jag uttråkad. Och två veckor hemma själv är alldeles för länge tycker jag. Jag vill ha någon att prata med, umgås med, skratta med, gråta med. Det är inte lika roligt att göra allt det där själv…Min D är utomlands en vecka till. Jag saknar honom. Men idag ska jag i alla fall omge mig med andra människor som jag älskar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar