5-årig bröllopsdag

Idag var det fem år sedan jag stod med bultande hjärta utanför kyrkportarna. Jag höll min älskade man i handen och vi log mot varandra medan floristen fixade till brudbuketten. Jag vände mig bakåt mot mina tärnor som log stort och försökte att se lugna ut, men jag tror allt att deras ben skakade en aning under de fina, långa klänningarna.

För fem år sedan var det precis sådant väder som vi har idag, runt 20 grader och soligt (men risk för någon skur framåt eftermiddagen), och det var den största dagen i mitt liv. Vi skred fram längs altargången och vi sa "ja" till varandra. Vi blev man och hustru.

Jag ser på min man nu, fem år senare, där han sitter med vår lilla dotter i knät. Jag känner en enorm tacksamhet över att dessa två underbara människor finns i mitt liv. Jag får tårar i ögonen ner jag ser dem skratta mot varandra. Jag älskar dem mer än någonting annat i livet! ♥