torsdag 30 juli 2009

Bemötande

Jag har mött barn som redan på förskolan blivit stämplade som "problembarn" elller "bråkstakar". När vuxna förväntar sig att barnen ska vara bråkiga och stökiga så känner barnen det och får den självbilden. Barnens identitet är beroende av förväntningar och det bemötande som barnen får från sin omgivning.

Jag anser att det är mycket viktigt att vi tror på barnen, att vi är övertygade om att alla barn är bra personer som innerst inne är goda och vill göra bra saker. Vi måste också tro på att de mest stökiga barnen kan lyckas i skolan och försöka att inte ha förutfattade meningar om barnen. Hur ska de kunna tro på sig själva om inte vi vuxna gör det?



Vad du säger om mig
Vad du tror om mig
Hur du ser på mig
Vad du gör mot mig
Hur du lyssnar på mig
Sådan blir jag

(Okänd källa)

3 kommentarer:

  1. Riktigt bra skrivet!

    Jag tror att det är lätt att fastna. Precis som i genustänkandet.. att försöka komma bort ifrån hur du bemöter pojkar respektive flickor. Det är jättesvårt. Tycker jag. Men mycket bra skrivet, tänkvärda ord!!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Det är väldigt sant det du skriver. Men tyvärr tror jag att många är väldigt snabba på att ha låga förväntningar på sk bråkstakar...

    SvaraRadera
  3. Därför är det underbart att se vad som händer med ett sådant barn när man helt enkelt förväntar sig mer av dem. De växer flera centimeter!

    SvaraRadera