Jag vaknade flera gånger i natt och funderade på allt som skulle göras. Klockan stod på 05.30.
Jag går upp och och fixar håret, stryker kläderna och kastar i mig lite frukost. D skjutsar mig till jobbet, jag springer in på vår avdelning och fixar det sista strax före klockan 07.00. Lägger på dukar, släcker ner och tänder alla smålampor. Mysig julstämning ska det ju vara. Sedan ut igen och iväg till den närliggande kyrkan. Mörker och kyla som i luciasången. In i kyrkan, av med jackan och ta emot alla små yrvakna tomtar. Små pepparkaksgubbar kommer springandes, någon skriker, föräldrar, barn och pedagoger om vartannat. En och annan mormor. Vi försöker få in barnen i ett led, det går så där. Jag har en liten tomte på armen som bara drar av sig luvan hela tiden. Ojsan, har de redan börjat sjunga? "Kom nu alla barn, nu ska vi gå!" ropar fröknarna käckt. Barnen fattar ingenting. En mamma kommer springandes i sista sekund och föser in sin lilla 2-åring i ledet. Han gnäller lite. "Mamma, mamma?" Strax innan vi ska gå in i själva kyrksalen brister han ut i storgråt och mamman får komma och hämta honom igen. Det blev lite väl drastisk lämning för honom. Vi går in i kyrksalen. Ett par barn kommer efter, min kollega släpper de barn hon har i handen för att samla in varpå de barn hon höll i vänder sig om och börjar gå åt fel håll. Le mot alla föräldrar, försöka sjunga utan att kraxa samt få barnen att gå framåt. Har vi missat någon? Är alla med?
Väl framme samlar barnen ihop sig, våra minsta sitter längst fram. Någon reser sig upp, jag skyndar fram så att han inte halkar på det hala golvet. Såja, det gick bra, på med mössan igen. När första sången tystnar får en 4-åring syn på sina föräldrar. "HEJ PAPPA!" skriker han helt obekymrat och ett sorl av fniss går genom lokalen. Nästa sång, attans en pojke pratar högt och slår på sin kompis. Smyger fram, med ett leende på läpparna. Alla föräldrar på hela förskolan tittar på mig. Älskling, inte slåss! viskar jag. Leendet börjar göra ont. "Lusse lelle, lusse lelle" sjunger jag och försöker få med våra barn som envist kniper med munnarna. Lilla pojken som grät innan vi gick in i kyrkan kommer nu krypandes längs gången. Jag fångar upp och han sitter i mitt knä en stund. Så är det dags att gå ut igen, med hälften av barnen kvar går vi ut genom kyrkan. Jag och min kollega ser på varandra och drar en lättnadens suck. Vi klarade det.
Idag har vi bara firat genom att titta på TV.
SvaraRaderaImorgon tar jag mina pepparkaksgubbar till firande på öppna förskolan. Ska bli spännande med luciatåg och sånger när det mest är ettåringar där.
Vi har varit och tittat på Bustrollens firande på förskolan. Bianca hade vägrat att ha sin tomteklänning på sig, men var med i tåget endå och storasyster var jättefin och fick gå längst fram med sin bästis, väldigt stolt :)
SvaraRaderaKram M