torsdag 9 februari 2012

Men vi då?

När jag var gravid läste jag överallt att det är lätt att "tappa bort varandra" som par när en bebis kommer in i ens värld. Vi pratade mycket om det jag och D och vi var båda överens om att vi skulle se till att vi fick tid tillsammans som par och fortsätta ha det så bra tillsammans som vi hade det då.

Men sen kom Lilla hjärtat. Och hela vår värld förändrades totalt. Hon krävde all vår tid och det var knappt att vi hann plocka ur diskmaskinen. När de första skakiga veckorna var över och vi kände oss trygga som föräldrar då började Lilla hjärtats kolik. Hon skrek och skrek och skrek. En av oss har alltid vår lilla älskling hos sig, vilket betyder att vi aldrig får någon tid tillsammans som par. Vi kan inte lägga henne för natten och sedan mysa med en film, vi kan inte ta en dusch tillsammans eller ens äta middag tillsammans.

Det var jag väldigt oförberedd på. Men jag inser att det är viktigare än någonsin att se varandra som par. Att ge den där kyssen eller komplimangen är så otroligt mycket viktigare nu än tidigare. Sedan får vi ta igen romantiken när Lilla hjärtat blir lite större!

11 kommentarer:

  1. Ja, det är verkligen svårt att få tid för varandra under den första tiden. Förstår er mycket väl. Men det blir garanterat bättre! Och ni verkar ha en bra inställning till det tycker jag!

    SvaraRadera
  2. Under den första tiden när bebisen är så beroende av sina föräldrar och framförallt sin mamma, är det ju svårt att komma iväg och få egentid. Man sover kanske dåligt och känner sig inte på topp. Vänta tills ni känner er redo att lämna bort lillan en stund och försök att få till en middag på restaurang eller en bio eller något.

    Man ska ju inte känna någon stress över det, utan ta det när det passar.

    Ha en fin helg!!

    Kram
    Johanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, precis. Vi känner oss inte stressade, bara konstaterade att det verkligen har blivit annorlunda! Vi hinner nog med romantiken så småningom! :-) Kram

      Radera
  3. Sv: Tack så mycket och detsamma till dig!

    Åh vad jobbigt att inte få någon tid tillsammans och att lillan dessutom har kolik. Det måste vara jätte jobbigt. Ni har ingen som kan ta lillan på en promenad så att ni kan få en åtminstone en timme eller så tillsammans bara ni två?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, det har vi. Men just nu vill hon inte vara i vagnen heller, och dessutom tror jag inte att jag klarar av att gå ifrån henne om varken jag eller hennes pappa finns där... :-) Kram

      Radera
  4. Ja, det är underbart att flytta. Vi längtar något fruktansvärt... men enbart 2½ vecka kvar nu :)

    Tävla gärna inne hos mig också :)

    SvaraRadera
  5. Hej... Nu har jag också hittat hit:)
    Hoppas allt är bra och jobbigt att lilltjejen har kolik.
    Många kramar Victoria
    Www.victoriasprovkök.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul att du har hittat hit! :-) Kram

      Radera
  6. Tid för varandra får man prioritera längre fram, för er med en bebis som inte är helt nöjd måste det ju vara hopplöst. Men snart är de där tunga månaderna förbi!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är tungt ibland, men det är ju helt underbart också! :-)

      Radera
  7. svar: ja det är alltid roligt med nya kläder ;D

    SvaraRadera