Men då visste jag inte vad trötthet var.
Lilla hjärtat har nu hunnit bli 10 dygn gammal och sedan natten då värkarna startade jag har sovit ca 3 timmar per natt i genomsnitt. M vill nämligen amma i princip hela tiden. Det är ingenting annat som duger och hon blir så otroligt ledsen om hon inte får amma. Jag har aldrig upplevt trötthet på det här sättet. Jag har fått feber, värk i kroppen, jag är illamående och yr.
Innan jag fick barn tänkte jag "Hur svårt kan det vara? Det är väl bara att sova när bebisen sover om man inte får sova tillräckligt på natten?" Jo, visst, det går ju bra om man har fått en liten bebis som sover väldigt mycket och som sover långa pass. Men vår lilla bebis sover mest vid bröstet, och om vi lägger ner henne blir hon oftast väldigt ledsen. Ibland försöker jag lägga mig på eftermiddagen när hon har somnat hos D, men jag brukar oftast lyckas pricka in hennes 5-minuters sovstunder istället för de lite längre och då hinner jag såklart inte vila upp mig speciellt mycket...
Jag hoppas att Lilla hjärtat snart kan sova lite längre stunder själv så att jag får chans att återhämta mig lite. Det är underbart att ha vår lilla skatt hos oss men det är väldigt tufft att inte få sova.
Charlie sov också väldigt lite i början... otroligt jobbigt! Han sover fortfarande dåligt (är tio månader nu) men det blir bättre och bättre!
SvaraRaderaMånga i min närhet förstår inte då deras bebisar sovit hela nätter från några veckors/månaders ålder och de har kunnat lägga ner dem när de sovit på dagen... Charlie somnade vid bröstet och skulle man lägga ner honom så vaknade han , vilket gjorde att man satt och höll i honom under hans tupplurar. Han sov gott i vagnen om man tog en promenad, men med tröttheten så orkar man inte gå så mycket :P
Jag hade turen att vårat första barn sov väldigt bra och flera timmar i sträck fast mest på dageni början vilket gjorde att jag sov dagtid jag med, men då orkade jag iaf vara vaken på natten när hon tyckte att det var dags att vara vaken. Nr 2 däremot sov kortare stunder på dagarna och nästan inte alls på natten och eftersom vi redan hade P så kunde jag ju inte sova på dagtid. Sen ville B helst bli buren hela tiden vilket gjorde saken mycket bökigare.
SvaraRaderaHoppas att det vänder för er snart och att hon vill börja sova för man blir lite halvknäpp utav att inte få göra det.
Kram
Håller tummarna för att det snart vänder och du oxå får lite sömn :)
SvaraRaderaVi har alltid haft turen att få sova på nätterna tack och lov även om det var matning var 3-4 timme dom första månaderna. Men dagtid ville vår tjej gärna bli buren hela tiden och ligga tätt intill och sova.Så då fick man inget gjort och heller ingen sömn dagtid. Nu är hon snart 1 år och sover hela nätterna med untantag för någon nappinstoppning.
Usch då förstår att du måste vara helt slut! Min son är också en suttare, han vill helst ligga vid bröstet så mycket han bar kan men jag står tyvärr inte ut med det, brösten går ju sönder! Så jag har precis som med min dotter introducerat napp! Tvärtemot vad de rekomenderar på BVC, men det fungerar, påverkar inte alls amningsförmågan o jag får sova samtidigt som Ludvig får sutta loss.
SvaraRaderaSå prova det... Har MAMs minsta napp 0-2 mån, finns på de flesta apotek....
Kramar!!
Jag har hört att de sover i tonåren, hoppas ni klarar er fram till dess.
SvaraRaderaKram!
Lät visst väldigt hurtig i kommentaren ovan. Var inte meningen att bli kortfattad men jag blev tvungen att springa iväg och amma.
SvaraRaderaDet jag menade är att det inte är säkert att barnen sover hela nätter på många år (hel natt för ett litet barn är 5 timmars obruten sömn, sedan behöver de ofta äta/kissa/kramas lite)
Kan ni liggamma? Annars rekommenderar jag verkligen att försöka med det. Då kan man slumra lite samtidigt som barnet diar.
I övrigt överlever man på lite sömn, man blir lite knäppare än vanligt bara.
(och testar ni napp så var väldigt uppmärksam på taget när du ammar, så att det inte blir sämre. Jag har dåliga erfarenheter)
Hör av dig om du vill prata!
vet precis hur du känner dig. våran lille är tre veckor nu å jag har typ oxå sovit runt tre fyra timmar per natt sen han föddes. han har jätte ont i sin mage så han skriker typ alltid, precis som du säger så fort man lägger ner dom så är det kört. det är bara att stå ut och att man stöttar varandra. kram
SvaraRaderaKan tänka mig att det är väldigt påfrestande att inte få sova. Hoppas er lilla tjej vill sova längre stunder snart så du hinner vila upp dig. Kram
SvaraRaderaÅh det där med sömnen är ju så viktigt för att orka med vardagen och inte bli arg/ledsen/grinig för att låta det gå ut över sin sambo. Det är ju en balansgång det här med sömn, mat och annat som hör livet till samtidigt som ditt lilla hjärta kommer i första hand. Jag hade ju sån tur att Alva åt på 10 minuter varje gång och sov sedan minst 3 timmar redan från början sen när hon var 4 månader sov hon hela nätter. Det kommer bli bättre med tiden får vi hoppas :)
SvaraRaderaHihi jag förstår vad du menar! Gustav sover säkert mycket mer än så länge eftersom han är mycket mindre, men det är lite annorlunda att inte sova en hel natt oavbrutet längre :)
SvaraRaderaKram
Hoppas lillskruttan börjar sova längre snart! Sömn är så viktigt, man blir knäpp utan det.. Vår Ella har ju strulat länge men just nu sover hon bra och det är guld värt!
SvaraRaderaMånga kramar och god fortsättning!