I hela mitt liv har jag älskat att skriva. Jag började skriva sagor så fort jag kunde skriva och hade som mest tolv olika brevvänner som jag brevväxlade med varje vecka en period. Det var på den tiden då frimärken bara kostade 3,50 kr, och tur var väl det för annars hade inte min veckopeng räckt till.
Att skriva har alltid varit ett stort intresse för mig, men jag har på senare år inte ägnat skrivandet så mycket tid. Genom att börja blogga bejakar jag mitt intresse för det skrivna ordet igen, och får samtidigt möjlighet att träna mig i skrivandets konst.
En annan anledning till varför jag bloggar är att jag har ett stort behov av att uttrycka mig (kanske är det lite typiskt kvinnligt och kanske är det just därför många kvinnor bloggar?) Många gånger känner jag att jag behöver skriva av mig och då är bloggen till stor hjälp. Det handlar oftast om vardagliga saker, men ibland också sådant som upprör mig eller något stort jag varit med om. När jag exempelvis var med om trafikolyckan för snart ett år sedan var det otroligt skönt att blogga om det. Jag berättade det ju för mina nära och kära men det är inte samma sak som att skriva. Och jag hade nog inte dragit fram någon gammal dagbok för att få det på pränt direkt... Nu fick jag chans att skriva ner mina tankar och känslor kring det inträffade ändå - tack vare bloggen.
Att blogga är också ett sätt för mig att engagera mig i olika frågor. Jag kanske inte startar demonstrationer varje vecka, men när jag blir upprörd över något så kan jag skriva om det i min blogg och förhoppningsvis påverka några personer där ute. Jag har t.ex. skrivit om det svenska biståndet, volontärarbete, Sverigedemokraterna och Rosa bandet. Det är viktigt att vi inte bara blundar för orättvisorna i världen, utan tar vårt ansvar och gör någonting åt dem, om så bara att engagera fler människor i debatten.
Bloggen är också ett utmärkt sätt att komma i kontakt med många fina människor, det är häftigt att få respons på det man skriver och fina kommentarer kan verkligen göra ens dag! Det är också roligt att läsa andras bloggar och påverkas av människor som inte finns i ens närhet.
Ibland kan det vara oerhört stressande att varje dag behöva komma på intressanta saker att blogga om. Vissa gånger är det verkligen bara en press och ett måste, och inte alls någonting roligt och avslappnande. Men för det allra mesta är bloggen en viktig del i mitt liv och något som jag älskar att göra!
Om det är typiskt kvinnligt att uttrycka sig i skrift, hur kommer det sig då att så många "stora" författare är män?
SvaraRaderaVad fint skrivet om ditt bloggande tycker jag. Det är svårt att beskriva varför man bloggar.
SvaraRaderakramis Lisa