Dag 2 - Min första kärlek

Jag tyckte mycket om killar när jag var yngre och under varenda semester min familj åkte på hittade jag en ny flirt! Mycket oskyldigt såklart, men det var ändå en kittlande känsla för en nybliven tonåring!

Jag hade ett par förhållanden när jag var 12 och när jag var 13 år, men när jag ska berätta om min första kärlek vill jag ändå berätta om den kille som jag träffade några år senare.

Vi träffades en sommar via gemensamma vänner, vi hade aldrig träffats förut, han var snygg som attan och han bodde 6 mil från mig. Han var så olik alla andra killar som jag träffade dagligen i skolan. Han var lugn och fin, han var lätt att prata med, han var rolig och underhållande, han sa aldrig några hårda ord, tvärtom såg han på mig som ingen annan!

Min bästa kompis blev kär i honom så därför kunde jag inte agera trots att jag var upp över öronen förälskad i denna otroligt underbara kille! Men vi höll kontakten, vi pratade i telefon på nätterna och vi sågs några gånger. I februari sa jag äntligen att jag var kär i honom. Han svarade inte. Jag fick panik såklart. Hade jag förstört vår fina vänskapsrelation? Några dagar senare träffades vi igen och han sa att han hade funderat. Han sa att han var rädd för att förlora mig som en vän, men samtidigt var jag den finaste tjej han någonsin träffat och han skulle ångra sig resten av livet om han inte gav oss en chans. Benen höll på att vika sig under mig när han böjde sig fram och kysste mig.

Sedan den dagen har vi varit tillsammans. Vi förlovade oss 2004 och vi gifte oss 2007. Jag är fortfarande kär i honom och jag älskar D mer än någon annan människa i världen!