Saknar er!

Den allra sista dagen i den ecuadorianska byskolan "El Placer" hade vi med oss pennor, suddigum, lim, saxar, skrivblock m.m. som vi skänkte till skolan. Vi hade också med presenter till de 84 barnen. Vi hade gjort små påsar med godis, fina pennor och studsbollar. Det kändes konstigt och vemodigt den där allra sista dagen i skolan. Vi gick runt till alla klasserna jag och min syster. Vi delade ut proven som de hade gjort några dagar tidigare. Sedan sjöng vi sånger på engelska och lekte lite lekar. Jag talade om för dem hur roligt det hade varit att arbeta med dem och hur mycket jag skulle sakna dem! Vi avslutade med att dela ut godispåsarna som de blev väldigt glada för. Det blev många kramar och många avsked den dagen. Några barn grät och jag själv hade svårt att hålla tillbaka tårarna några gånger. Det var en konstig känsla att ta farväl till barnen som jag levt så nära under en lång tid, och samtidigt veta att jag aldrig någonsin skulle träffa dem igen.

Många av barnen skrev fina brev till oss som vi fick den sista dagen. Häromdagen satt jag och läste breven och kände hur alla minnen kom tillbaka. Flickan på bilden till höger skrev så här:

"Tack lärare Vanilla för att du har gett mig kärlek och engelskalektioner. Jag kommer att sakna dig mycket i mitt hjärta. Glöm mig inte i ditt hjärta. Jag och mina klasskamrater kommer aldrig någonsin att glömma dig och när du kommer till Sverige hoppas jag att du kommer tillbaka någon dag. Kära hälsningar Fabiola"

Det gör ont i hjärtat när jag läser de där orden. Min önskan när jag åkte till Ecuador var delvis att få lära ut engelska, men framför allt att nå fram till barnen och ge dem framtidstro. Många gånger när jag var där kände jag att spanskan var ett hinder för att verkligen lära känna barnen och visa att jag brydde mig om dem. Jag lärde mig mycket spanska, men inte tillräckligt för att få de välbehövliga nyanserna i språket. När jag läser de där orden från lilla Fabiola är jag otroligt glad att jag reste ut som volontär. Jag kanske inte förändrade världen, men jag fick betyda något för just den här flickan i alla fall.

Jag saknar alla goa barn som jag träffade i Ecuador!